STYRD BORRNING
OFTA ÄR DET ENKLARE OCH BILLIGARE ATT ANVÄNDA STYRD BORRNING ISTÄLLET FÖR ATT GRÄVA. DESSUTOM ORSAKAR MAN MINDRE STÖRNINGAR I OMGIVNINGEN UNDER ARBETET.
Ibland kan styrd borrning vara enda alternativet. I exemplet på den darriga filmen här bredvid visas ett exempel det är alternativen nästintill det inte finns. Att gräva för att kunna dra en ledning under järnvägen där Pågatågen går skulle påverka infrastrukturen alldeles för mycket. I det här fallet skulle det vara svårt att använda en vanlig borrigg för styrd borrning eftersom tillgången till mark bredvid banvallen var mycket begränsad. Den här borrningen genom banvallen gick på några timmar utan att påverka infrastrukturen. En fördel är att man kan gräver ner aggregatet till den nivå man vill borra på istället för att som med de flesta övriga maskiner börja från ytan.
När man ska injektera i mark där det förekommer block så måste man vara noga med att inte försöka spruta ut cementblandningar eller liknande under tiden som munstyckena befinner sig inuti en sten. Rekylen från strålen och det faktum att det inte finns plats för injekteringbruket inne i stenen gör att man snabbt förstör verktygen. Därför är det viktigt att hålla koll på hur berget ser ut. Detta gör man enklast med en bra instrumentering som mäter de olika hydraultrycken i borrmaskinen. Med hjälp av dessa mätningar tar instrumenten fram data kring hur det ser ut i berget. Enkelt sagt kan man säga att hydraultrycket för att mata ner borren blir högre när man kommer till sten samtidigt som borrsjunket minskar. På bilden bredvid syns hur det ser ut. Man kan där se att kurvorna är korrelerade. Kopplar man ihop mätsystemet på både injekteringsutrustning och borrmaskin så kan denna process automatiseras i hög grad vilket ökar kvaliteten på injekteringen och minskar slitaget på utrustningen.
På den här arbetsplatsen sanerar man efter hundrafemtio års tillverkning av stadsgas. Det förefaller som stora mängder petroleumbaserade produkter hamnade på marken och sedermera i marken. I stället för att schakta bort massorna och lämna dem på deponi, som i sig endast skulle flytta problemet någon annanstans och inte lösa det, valde man här att injektera motmedel mot föroreningarna. Man använder en blandning av persulfat och lut som reagerar med petroleumprodukterna och neutraliserar dem. Det kan tyckas att det är ytterst potenta medel som används men då ska man också tänka på att många på morgonen äter en förening av natrium och klor som var för sig är högst aggressiva men i form av koksalt här är ganska beskedligt. På den här arbetsplatsen används inte jet-grouting utan man pumpar försiktigt ner blandningen i förborrade hål. Alla data kring hålens djup och hur mycket medel som behöver pumpas i varje hål finns lagrat sedan borrningen. Genom att enkelt läsa in en excelfil i styrsystemet för pumparna så pumpas exakt rätt mängd i vart och ett av hålen.
I silon förvaras persulfatet i form av pulver och lutet finns i flytande form i plasttanken i bakgrunden.
Medlet blandas i den stora blandaren som syns inne i containern. Eftersom blandningen är frätande i det här stadiet är samtliga delar som kommer i kontakt med blandningen tillverkade i en speciell klass av rostfritt stål eller belagda med PTFE. I denna container sitter också styrsystemet för anläggningen..
När blandningen är färdig i den stora blandaren pumpas den över till en mindre container som dels innehåller en omrörare som håller blandningen vid liv samt fem separata pumpar som styrs individuellt utifrån vilket hål de ska fylla. Vill man öka kapaciteten så går det att ansluta ytterligare en container med fem pumpar och en omrörare.
Om man har problem med bärigheten i en kaj eller en liknande struktur kan man göra som på bilden.
Man borrar helt enkelt ner i kajen samtidigt som man jet-groutar den med lämplig blandning. Det som sker då är att den nya grouten blandar sig med de lossvittrade delarna och bildar en ny struktur Även här kan man lämna borrstängerna som armeringar i strukturen.
Strukturen kan också behöva förstärkas från sjösidan vilket man enkelt kan göra med detta aggregat. I princip kan man sätta formskivor vertikalt på kajkanten, fästa dem med bergbult och skapa en sorts form där man i princip gjuter en ny kaj.
Klicka på bilden så visas fler bilder.
Skissen visar hur man kan forma strukturer nere i marken. Med denna metod är man inte begränsad endast till grundförstärkning utan Metodenkan också användas för att gjuta in föroreningar. Vid sådana gjutningar kan ofta olika sorters neutraliserande kemiska ämnen tillsättas för att neutralisera föroreningar i marken. I lösa jordar kan man helt enkelt hindra lakvatten att rinna iväg genom att binda det i en gjuten kaka.
Ska man gjuta in föroreningar
så kan det vara viktigt att det blir tätt. Genom att mäta när man utför sin grouting
kan rätt instrument tala om huruvida man har lyckats eller inte. Man mäter
riktningen och rakheten på borrningen och de egenskaper som själva injekteringen
har gett varje ”pelare”.
Eventuella defekter syns då i systemet så att det kan åtgärdas.
Eventuella defekter syns då i systemet så att det kan åtgärdas.
Att använda jetgrouting är en utmärkt metod att bygga erosionsskydd. Istället för att rotera hela varvet runt så injekterar man bara i en sektor åt gången. Bilderna förklarar hur metoden används. Genom att vinkla sektorerna i förhållande till varandra så säkrar man att strålarna träffar varandra i någon punkt samtidigt som väggen blir stadigare. Här har man grävt ur för att visa hur resultatet blir. Detta erosionsskydd kan man skapa med en väldigt liten borrigg vilket innebär att påverkan på marken blir obetydlig under tiden arbetet pågår samtidigt som man lätt kan skapa väggen även under vattenytan utan besvärliga förberedelser.
Filmen bredvid illustrerar hur enkelt man kan förstärka en kaj utan att torrlägga hamnen och därigenom omöjliggöra trafik under reparationstiden. Med denna lös ing är det bara att lyfta upp aggregatet och låta skeppen lägga till för att fortsätta lär de har lagt ut ighen.